Sometimes you have to forget what you want to remember what you deserve.

Jag har förändrats. Jag brukade flippa totalt, inte bry mej om nått, leva i nuet. Jag brukade dansa loss och glömma alla problem, skämma ut mej, skratta tills jag gråter. Jag brukade leka runt, driva för natten, inte ha några bekymmer. Du har fått mej att dra mej tillbaks, jag fortsätter tänka att du finns där, det kommer att funka. Jag var beredd att ge upp allt för dej. Mycket saker har hänt och allt har kraschat över mej utan att jag hunnit med. Jag börjar inse att du kommer aldrig vara värdig nog. Jag behöver inte dej. Jag behöver mej, jag behöver bli den du tog ifrån mej. Hur mycket det än svider, hur mycke jag än försöker hålla mej ihop för att inte brytas ner, falla ihop, hålla in tårarna.. så måste jag släppa dej. Försvinna ur ditt liv. Jag klarar inte av vad du gör mot mej, jag kan inte. Det känns som att någon hugger mej nu, men jag måste. Du kan få mej att vara så jävla lycklig, men nu funkar det inte. Du är inte värd det. Är det menat kommer du tillbaks..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0